Vattenanalyser

Det finns många analys-metoder för att mäta främmande ämnen i vatten. Mätmetoderna tar vi inte upp här - vi visar bara varför det kan vara viktigt att göra eventuella mätningar.

Man måste komma ihåg att alltid vara kritisk till det värde som man får fram. Värdet är vattnets status vid provtagningstillfället. Därför är det viktigt att man alltid mäter på så färskt prov som möjligt. Är man osäker på ett värdes tillförlitlighet gör man om försöket eller använder en annan metod.

Analyser:

• pH mätning 
  Om vatten binder till sig vätejoner så blir vatten surt - det får lägre pH. Surhetsgraden varierar mycket i naturliga vatten. De ämnen som styr eller påverkar surhetsgraden bestämmer både vattnets pH och dess förmåga att motverka förändringar av pH dvs dess buffertkapacitet (alkalinitet)..

  • I områden med kalkrik berggrund är pH-värdet > 7

  • I näringsfattiga skogssjöar pH ca 6

  • I allvarligt hotade sjöar är pH-värdet < 5,5

  • pH-värdet i en sjö är högre på kvällen jämfört med på morgonen eftersom växterna förbrukar koldioxid och kolsyrajämvikten förskjuts så att pH-värdet ökar. Efter en lång natt med bara andning och avgivande av koldioxid sker en motsatt förskjutning av kolsyrajämvikten och pH-värdet sjunker.

  • Många av de processer som sker i organismer är mycket känsliga för förändringar av surhetsgraden. Vid pH-värden < 5 är knappast någon fisk vid liv.

• Siktdjup
  beror av hur långt ned ljus kan komma i vattnet. Man använder sig av en Secchi-skiva - en tung vitmålad metallskiva, som sänkes ned i vattnet tills den inte kan ses längre.  Siktdjupet ger en uppfattning om grumlighet och färg på vattnet samt dess innehåll på biomassa. Grumliga vatten har sämre siktdjup än vad klara fjällsjöar har. 

• Konduktivitet (ledningsförmåga)
  Ju mer smuts (lösta joner) ett vatten innehåller desto lättare leder det elektricitet dvs desto högre konduktivitet har det. Naturligt vatten innehåller lösta salter i jonform, men om halten är högre än normaltillståndet då är vattnet förorenat.

• Hårt vatten (överskott av kalcium- och magnesiumjoner) 
  Hårda vatten har hög buffertkapacitet och blir inte så lätt försurade. Motsats mjukt vatten.

  • Biologisk betydelse - hårdheten minskar giftiga ämnens verkan

  • Teknisk betydelse  - tvål-tvättmedlens tvättförmåga minskar, eftersom de hårda jonerna fäller ut fettsyrorna i tvålen. Vidare ger det kalkutfällningar i varmvattenberedare, värmepannor mfl där vattnet värms upp.

• Aluminiumhalt
  är intressant eftersom den står i relation till sjöns pH. Aluminium är svårlösligt vid pH =7, men lösligheten ökar kraftigt då vattnet försuras. Om surt vatten strömmar genom en jord som innehåller aluminiumjoner transporterar aluminium vätejoner från marken till grundvattnet och vidare till sjön.

• Kopparhalt
  i hushållsvatten kommer framför allt från ledningar och mängden koppar i vattnet är beroende av vattnets pH, temperatur och tiden. Ju längre surt varmvatten har stått i en ledning desto högre halt koppar i vattnet. Halterna ökar kraftigt när pH sjunker.

• Järn
  finns löst som Fe(II)-joner i syrefritt och i starkt surt vatten. Järn i vatten ger dålig smak, lukt och färg. Det kan även orsaka igensättning av rör.

• Alkalinitet (buffertkapacitet)
  är en analys av halten vätekarbonat-joner i vatten. Förekomst av vätekarbonat-joner kan neutralisera ett vatten dvs. vattnet bibehåller sitt pH-värde vid ev tillförsel av sura joner. Om alkaliniteten är noll sjunker pH-värdet vid varje tillskott av sura joner. 

• Fosfatfosfor och Nitratkväve
  Tillväxten av gröna växter i ett vatten bestäms och begränsas av tillgången på närsalter främst fosfatfosfor och nitratkväve. Försurningen drabbar mest vattendrag med klart vatten där tillgången på närsalter är naturligt låg.