Växthuseffekten

 

I större universitetsstäder med biologiska institutioner finns botaniska trädgårdar och ofta dessutom växthus där man kan se tropisk vegetation och även uppleva nästan tropisk fuktvärme. Varmt blir det därför att glasväggarna släpper igenom solens strålar. Energin i strålningen omvandlas till värme som inte slipper ut så lätt genom glasväggarna utan delvis stängs inne i växthuset. Det är detta vi kallar växthuseffekt....

Växterna och jorden i växthuset tar emot energi från solens strålar. Men jorden skickar också ut strålning. Den har lägre våglängd och kallas infraröd strålning. Om den strålningen obehindrat hade kunnat fortsätta ut 'genom glaset' så hade växthuset blivit kallt.

Den naturliga växthuseffekten fungerar på samma sätt. 'Glasets roll' spelas av atmosfärens gaser och moln. De gaser i atmosfären som bidrar mest till växthuseffekten är koldioxid, vattenånga och ozon. Vi vet att mängden koldioxid i atmosfären hela tiden ökar - den bildas vid all förbränning. När mängden koldioxid ökar förstärks växthuseffekten. Därmed förhindras mer värme att strömma ut i rymden, temperaturen på jorden höjs och vi får klimatförändringar.

Andra gaser som bidrar till växthuseffekten är ozon, metan, CFC och lustgas (N2O).

© Vaxjo Katedralskola / Hans Willstedt / Sweden - 01 30, 2005