Environmental Science

Miljötermer

Term	Beskrivning
Abiotisk	En ekologisk faktor, som inte är av biologisk natur t.ex. fuktighet, jordart, ljus, nederbörd, omgivande berggrund, pH, temperatur
Aerob	om organism som för sina livsprocesser behöver tillgång till fritt syre (motsats: anaerob)
Affinitet	benägenhet hos vissa ämnen att bindas eller reagera med varandra
Afotisk	En zon i hav eller sjö, som saknar tillgång till solljus (motsats: eufotisk)
Aktiv klor	en fackterm för klorhaltiga blekningskemikalier
Algblomning	En effekt av övergödning. Då mer näring än normalt hamnar i hav eller sjö kan algblomningarna bli betydligt kraftigare än vad som är normalt, främst vår och höst. När bakterierna ska bryta ned den kraftigt ökade mängden alger förbrukas onormalt mycket syre. Effekten kan var syrebrist och döda havsbottnar. Är det giftiga alger som blommar finns risk för förgiftning och död bland fisk och andra havsdjur. M a o det kan leda till förändrad artsammansättning;
Alkali	basiskt ämne oftast natriumhydroxid
Alkylkvicksilver	fettlöslig organisk kvicksilverförening, kan ackumuleras i fettrika organ t ex hjärna, lever, njurar
Ames test	Ett test - utvecklat av Bruce Ames - som används för att avgöra om en kemisk substans är mutagen. Man odlar testbakterier av Salmonella typhimurium som bär en defekt gen vilket gör det omöjligt att syntetisera aminosyran histidin (His). His är nödvändigt för bakteriens tillväxt. Man tillsätter den kemikalie man vill testa. Om kemikalien påverkar arvsmassan i bakterien kommer bakterierna att förändras så att de återfår förmågan att producera 'His och de förändrade bakterierna börjar växa. Denna metod ger en antydan om en kemikalie är cancerframkallande eller ej.
Anaerob	om organism som för sina livsprocesser ej behöver tillgång till fritt syre
Antagonistiska ämnen	Ämnen som motverkar varandra
AOX	Term som används för att t ex i avloppsvatten ange mängden klor som är bunden i organisk klorerad substans. AOX anger inte vilka enskilda föreningar som ingår.
Autotrof	organism som med hjälp av oorganiska ämnen bygger upp organiska föreningar
Besiktning	kontrollåtgärd av myndighet ell under dess ansvar
Bioackumulering	anrikning (koncentration) av kemiska ämnen i levande organismer
Biocid	'livsdödare'; kemiskt bekämpningsmedel, sammanfattande benämning på fungicid (svampdödande), herbicid (växtgift), insekticid (insektsdödande), pesticid (dödar oönskade organismer) mfl
Biokemisk process	en process som sker i levande organismer
Biologisk rening	reningsprocess, sker med hjälp av mikroorganismer t ex bakterier och svampar
Biomagnifikation	Ett fenomen som innebär att ju längre upp i näringskedjan man kommer desto mer koncentreras gifterna.
Biomassa	total vikt av alla levande organismer inom ett avgränsat område
Biosfär	den del av jorden och lufthavet ovanför som innehåller levande organismer
Bioslam	restprodukt (slam) från biologisk reningsanläggning
Biotisk	En ekologisk faktor, som är av biologisk natur t.ex. parasiter, rovdjur, sjukdomar, konkurrens
Biotop
BOD₅	Biologisk syreförbrukning; ett mått på den mängd syre som förbrukas under en viss tidsrymd (oftast fem eller sju dagar); ger en uppfattning om hur mycket lätt nedbrytbart material som finns i utsläppen men inte vilka enskilda föreningar som ingår.
Bottendöd	Syrefritt bottenvatten utan liv. Ett resultat av övergödning och överproduktion av alger och bakterier i havet.
Brackvatten	en blandning av salt- och sötvatten med en salthalt 0,5-2%
BS₅	heter numera BOD₅
Bärförmåga	Det maximala antalet organismer per ytenhet, som en miljö kan försörja under en längre tid.
COD	Kemisk syreförbrukning, ett mått på den mängd syre som förbrukas vid kemisk nedbrytning av utsläpp. COD ger en uppfattning om mängden organisk substans i avloppsvattnet men ingen information om vilka enskilda föreningar som ingår.
dB(A)	decibel (A), mätenhet som används för buller
DDT	Difenyl-dikloro-trifenyletan. Ett insektsdödande medel, som det tar lång tid för naturen att bryta ned. Det tas upp av växterna och sprids vidare i näringskedjan till djur och människor, där det binds i fett-vävnaden.
Deponering	Avfallslagring
Detektionsgräns	Minsta mätbara förekomst av ett ämne
Detention	När nederbördsvatten når marken och stannar där.

Diffusa utsläpp	Mindre utsläpp till luften framför allt från cisterner, avloppskanaler och reningsbassänger
DMS	Dimetylsulfid. När vissa av havets planktonorganismer blir uppätna av djurplankton avger de DMS, som då den frigörs till luften oxideras till bl.a. SO₂ och sedan vidare till sulfat.
Dioxin	Benämning på polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) och dibensofuraner (PCDF), två grupper av ämnen med likartade effekter. Den giftigaste av dioxinerna är 2,3,7,8 tetraklor- dibenso- p- dioxin. En misstanke är att det klor som finns kvar i klorblekt papper ger ifrån sig dioxiner när det bränns. Andra dioxinkällor är rökgaser från stålverk, trafik och spillvatten från massa- fabriker.
Ekologi	Vetenskap om det ömsesidiga sambandet mellan organismerna och deras miljö
Ekoparasit	Parasit som lever utanpå värdorganismen hud eller andra yttre organ
Ekosystem	Ett fackuttryck för ett stycke levande natur, en avgränsad del av naturen. I ett ekosystem finns följande komponenter med: växter som länkar energi från solen med materia på jorden (producenter), växtätare och rovdjur (konsumenter), nedbrytare (destruenter). stabila ekosystem - kännetecknas av stor artrikedom och komplicerade näringsvävar; de har fått utvecklas under en mycket lång period ex tropiska regnskogar, korallrev. Dessa ekosystem är mycket känsliga för mänsklig påverkan. instabila ekosystem - kännetecknas av stora årstidsvariationer. Många arter är mycket anpassningsbara (toleranta). De är mycket tåliga mot mänsklig påverkan. Ex. den svenska barrskogen, tundran
Ekotoxikologi	Läran om de kemiska ämnenas spridning, omvandling och effekter i ekosystemen inklusive de levande organismerna.
Emission	Utsläpp av kemiska ämnen
Endoparasit	Parasit som lever i värdorganismens inre
Energiprincipen	Termodynamikens första huvudsats Energi kan inte skapas eller förintas. Den kan däremot förflyttas och omvandlas mellan olika energiformer.
Entropilagen	Termodynamikens andra huvudsats Entropin ökar i varje isolerat och fullständigt avskärmat system. Slumpvisa förändringar som är oundvikliga på atomernas och molekylernas nivå - leder till mera sannolika tillstånd - tillstånd med hög entropi, dvs. oordningen ökar.
Eutrof	Näringsrik; ofta om sjö eller vattendrag
Eutrofiering	Övergödning
Exergi	Mäter energins kvalitet
Fiskrusning	Stora fiskstim som flyr undan syrebrist och giftalger.

Flotering	Rening av avloppsvatten genom att fast eller flytande material får flotera dvs. flyta upp till ytan och sedan avskiljas.
Fotosyntes	Den absolut viktigaste processen för allt liv på Jorden - uppbyggande av energirika kemiska ämnen med hjälp av solljusets energi, omvandling av ljus till kemisk energi
Freoner	Heter egentligen CFC (Klorfluorkarboner), freon är ett handelsnamn. En klororganisk gas som använts i bl.a. kylskåp. plast- och isoleringsmaterial.
Gaia-hypotesen	Jorden kan betraktas som ett självreglerande system. De ekologiska faktorerna samverkar så att planeten är tjänlig för liv.
Hydrofil	Vattenvänlig; ofta om föreningar som innehåller syre eller kväve; ofta vätskeformiga, men även en gas som SO₂ är mycket hydrofil. Den kan absorberas direkt från luft till mark och vegetation (torrdeposition), men en stor del upplöses i och förs till marken av nederbörd (våtdeposition).
Humus	Organisk substans i jord delvis nedbruten och omvandlad samt relativt motståndskraftig mot vidare sönderdelning.
Hydrolys	Sönderdelning av molekyler samtidigt som vatten upptas
Hydrofob	Vattenskyende
Immission	Juridisk term som betyder miljöstörning genom buller, rök, lukt eller avfallsutsläpp.
Indikatororganism	Organism med snävt toleransområde med avseende på en viss risk-faktor, karakteristisk för viss miljö eller ett bestämt värde hos en miljöfaktor
Infiltration	Ofta om vatten som sjunker ned i marken och som inte försvinner som avrinning
Inhibitor	Ett ämne som helt eller delvis stoppar (hämmar) en kemisk reaktion eller en organisms utveckling.
Inversion	En skiktning av luften då ett varmare luftskikt ligger avanpå ett kallare luftskikt.
Katalytisk avgasrening	Biltrafikens utsläpp av kolväten och kväveoxider minskar med katalytisk avgasrening. Tack vare att katalysatorn kräver blyfri bensin minskar också de farliga blyutsläppen. En katalysator består av keramiska kanaler överdragna med ädelmetallerna platina och rhodium. Dessa förvandlar det mesta av de heta gasernas kolmonoxid och kolväten till koldioxid, kväveoxider blir kvävgas. Vissa miljöfarliga utsläpp minskar alltså, men utsläppen av växthusgasen koldioxid ökar.
Koldioxid	Ingår i alla grundläggande biologiska processer. Uppstår också vid förbränning. Klodioxid förknippas i första hand med växthuseffekten och är den största enskilda faktorn till den typen av klimatförändring. Skogsavverkningar och ökenspridning gör att färre växter kan ta upp den koldioxid som finns - därför är skövlingen av regnskogen ett allvarligt hot mot klimatet
Koncession	Tillstånd att driva en gruva, fabrik eller annan miljöfarlig verksamhet. Prövas av koncessionsnämnden för miljöskydd.
Kvävekonservering	I syrefria miljöer sker knappast någon omvandling av ammoniumjoner till nitratjoner via nitritjoner. I stället kommer kvävet att stanna kvar som ammoniumjoner - kvävet konserveras.
LD 50-metoden	Den koncentration av ett ämne som medför att hälften av försöksdjuren avlider efter en bestämd tid (Letal Dos 50%)
Lipofil	Om ämne eller förening som är fettlöslig. Kolväten och klorkolväten
Metall	Mineral eller bergart ur vilken det lönar sig att utvinna en metall Metaller är både nödvändiga (essentiella) och giftiga i ekosystemen. På 1960-talet uppmärksammades effekterna av en rad metaller i miljön. Därefter har man infört reningsmetoder och punktutsläppen har minskat kraftigt. Metaller i organisk form är mycket farligare än metaller i oorganisk form.
Metylering	Det kvicksilver som faller ned som oorganiskt kvicksilver omvandlas med hjälp av mikroorganismer till organiskt metylkvicksilver. Den organiska formen är mycket giftigare än den oorganiska därför att den är fettlöslig och kan därför lagras i fettrika organsystem t.ex. centrala nervsystemet.
Miljögifter	Ett samlingsnamn för ämnen som kan ha skadlig effekt på miljön. Av teknisk-ekonomiska skäl strävar man efter ämnen som är så stabila (eller reaktionströga) som möjligt, dvs. har hög grad av persistens. En nackdel med detta är att dessa ämnen kommer att finnas både i och vara tillgängliga för både växter och djur under mycket lång tid. Olika miljögifter verkar på olika nivåer med olika resultat. Hur ett ämne verkar och hur de påverkar organismer försöker man klarlägga genom olika testmetoder ex. Ames test, LD-50-metoden, Oktanolmetoden. En del ämnens effekt förstärks av andra ämnens närvaro.
Nisch	En arts behov av olika miljöfaktorer fundamental ekologisk nisch - de miljöfaktorer, som har att göra med hur arten försörjer sig med energi och näring för att klara sin överlevnad och fortplantning. realiserbar ekologisk nisch - den konkurrenssituation som råder med andra arter
Näringspyramid	Ger en bild av mängdförhållandena mellan olika näringsnivåer. Visar energins flöde och materiens kretslopp inom ett ekosystem.
Oktanolmetoden	Metod där man bestämmer förhållandet mellan den löslighet ett ämne har i oktanol C₈H₁₅OH och vatten. Celler tar lättare upp fettlösliga ämnen än vattenlösliga. Därav följer att ämnen som är fettlösliga kan vara miljögifter och bör alltså förbjudas.
PCB	Polyklorerade bifenyler. Det är en giftig klororganisk förening som använts av industrin sedan 20-talet bl.a. vid tillverkning av oljor, färger och självkopierande papper. PCB förbjöds i Sverige 1979. Trots förbudet finns fortfarande misstankar om att PCB fortfarande sprids i naturen via olaglig hantering av miljöfarligt avfall t.ex. förbränning av spilloljor, färg och plast. Halterna av PCB har sjunkit sedan förbudet infördes men på senare år har minskningen planat ut. PCB finns bl.a. i Östersjöfisk.
Perkolation	Om vatten som tränger djupare ner i marken och fastnar på markpartiklar och i växternas rotzon.

Population	En grupp organismer, vanligtvis tillhörande samma art, som lever relativt avskild från andra grupper av artfränder.
Regleringsmekanimer inom ekosystem	Olika organismers förekomst bestäms i huvudsak av de ingående organismernas ärftliga egenskaper och organismernas livsmiljö. Arvet anger inom vilka ramar utvecklingen kan ske, medan miljön bestämmer den faktiska utvecklingen. De viktigaste mekanismerna (faktorerna) för liv är följande: Ljus, Tillgång på vatten, Temperatur, Kemiska och Biologiska faktorer. För en arts fortlevnad, tillväxt, aktivitet och funktion brukar man använda sig av en optimumkurva - inte för mycket, inte för lite av en bestämd faktor. Under vissa omständigheter är faktorn begränsande eller hämmande. En organism tolererar en viss styrka på faktorn. Toleransområdet kan variera inom en viss art. Anpassningen kan vara genetiskt bunden eller enbart en acklimatisering. Det finns krafter som arbetar mot en populations tillväxt. Dessa krafter sammanföres under begreppet miljömotstånd. De faktiska resultatet av reproduktionsförmågan och miljömotståndet betecknas som områdets 'bärförmåga' för en viss population.
Synergistiska ämnen	Ämnen som samverkar
Termodynamik	För att en cell skall kunna leva behöver den både materia och energi. När det kommer in i cellen, i ett organ eller i ett ekosystem så kan vi med hjälp av olika processer beskriva vart det sen tar vägen. Materia är direkt knuten till energi och tvärtom. Termodynamiken betonar sambandet mellan värme och andra energiformer. Det är en kunskap som i princip grundar sig på erfarenhet. Den första huvudsatsen (energiprincipen) säger att den sammanlagda energin hos ett från omgivningen isolerat system är konstant. Den andra huvudsatsen (entropiprincipen) säger att det är omöjligt vid en cyklisk process utnyttja värme från en reservoar och omvandla det till arbete utan att samtidigt överföra värme från en högre till en lägre temperatur.
Toleransområde	Området mellan det högsta och det lägsta värde som en organism tolererar i fråga om en ekologisk faktor.
Torrdeposition	Om ämen som absorberas direkt från luft till mark och vegetation
Transpiration	Avgång av vattenånga från en organism
Vittring	Material som exponeras för luft eller vatten bryts mer eller mindre långsamt ned, det vittrar. Vittringen kan vara kemisk eller mekanisk: Kemisk vittring innebär en kemisk reaktion mellan vatten och de i bergarterna ingående mineralen. En av de viktigaste processerna beskriver hur markvatten som infiltrerar marken och lånsamt omvandlar fältspater till lermineral, varvid samtidigt vissa metalljober går i lösning. Mekanisk vittring kan vara av olika slag Frostsprängning Solsprängning Abrasion dvs. nötning av vindar, vattenströmmar, glaciärer etc. vilka kan lösgöra material och transportera det från ett ställe till ett annat.
Våtdeposition	Om ämnen som upplöses i och förs till marken av nederbörd
Xenobiotika	Kemiska som inte hör hemma i naturen eller i organismerna (gr. xenos=främmande, bios=liv)