Jonbindning

Alla atomer vill ha "fullt hus" dvs. ett yttre elektronskal med åtta elektroner - oktettregeln. En del atomer får det genom att lämna ifrån sig en eller flera elektroner ex. A g A+1 + e- och och öppna upp det elektonskal, som finns under. Andra atomer tar upp en eller flera elektroner för att fylla på det yttersta elektronskalet ex.  A + e- g A-1 . Det bildas atomjoner. Olik-laddade joner attraheras av varandra, förenas och bildar jonföreningar (salter). Den kraft som håller dem samman - jonbindning - är stark. Atomjonens storlek: En negativ jon är generellt sett större än en positiv jon eftersom den ökar antalet elektroner (se sid 81 i läroboken). Jonbindningens styrka: Jämför MgO och CaO. Magnesiumjonen har två elektronskal och dess elektroner binds starkare till kärnan än vad kalciumjonens elektroner gör eftersom kalciumjonen har tre skal. Detta medför att MgO har högre smältpunkt än vad CaO har. En smälta och en vattenlösning av en jonförening har hög konduktivitet (ledningsförmåga). Ett fast salt leder däremot inte ström. Byggstenar Bindning Exempel Smp. / kokp. Andra eg. positiva joner och negativa joner Jonbindning stark Na+ Cl-  Ca2+ O2-  K+ NO3- Hög Löslig i polära lösnings-medel. Isolator i fast form. Ledare i smälta o. lösn. Mellan atomer m stor skillnad i elektronegativitet