|
T e r m |
K a r a k t e r i s t i k a |
| 1 |
atom atommassa |
ett grundämnes atommassa är
medelmassan av atomerna i grundämnets naturliga isotopblandning. Uttrycks i enheten 1u. |
| 1 |
atom elektron |
har dels rörelseenergi, dels
lägesenergi; lägesenergin beror på attraktionen mellan kärnan och elektronen
och därmed på avståndet mellan dessa båda partiklar; om elektronen har högre
energi än minimienergin så sägs atomen vara exciterad; |
| 1 |
atom elektronkonfiguration |
bestämmer grundämnets kemiska
och fysikaliska egenskaper; Ex Argon (atomnummer 18) K:2e- L:8e- M:8e- |
| 1 |
atom elementarpartiklar |
atomernas byggstenar dvs
atomkärnan (protoner+neutroner) och de elektroner som cirkulerar runt denna |
| 1 |
atom exciterad |
en exciterad atom är mycket
instabil; om tex väteatomens elektron skulle befinna sig i ett av skalen
utanför K-skalet och faller tillbaka till K-skalet så utsänds
överskottsenergin i form av ljus. |
| 1 |
atom grundämnen |
kan inte sönderdelas till
enklare ämnen |
| 1 |
atom isotoper |
har samma antal protoner men
olika antal neutroner |
| 1 |
atom joniseringsenergi |
den energi som behövs för att
avlägsna en elektron från atomkärnan |
| 1 |
atom masstal |
summan av antalet protoner och
antalet neutroner i atomkärnan; mätetalet för atomens massa uttryckt i
enheten 1u |
| 1 |
atom
periodiska systemet |
grundämnen som liknar varandra
är ordnade i grupper och i perioder; där likheten är särskilt tydlig talar
man om huvudgrupper (8 grupper innehåller de 20 första grundämnena) |
| 1 |
atom
valenselektroner |
elektronerna i det yttersta
skalet |
| 1 |
Avogadros konstant |
NA=6,02*1023/mol |
| 1 |
beräkningar empirisk formel |
Ex: En
kemisk förening innehåller 40% kol, 6,67% väte och resten syre. Molmassan är
ca 178g/mol. Molekylformel? Lösning: Räkna
på 100 g av föreningen. Då får du (40/12)=3,33mol kol, (6,67/1,008)=6,62mol
väte och (53,3/16)=3,33mol syre. Förhållandet mellan substansmängderna är 3,33:6,62:3,33 dvs ca 1:2:1. Den
empiriska formeln är CH2O. Anta att molekylformeln är (CH2O)x där x är ett heltal. Då får du x(12+2*1,008+16)=178 x=5,930171 dvs ca 6, Molekylformeln är (CH2O)6 eller C6H12O6 och den korrekta
molekylmassan 180g/mol |
| 1 |
beräkningar formelmassa |
massan av en formelenhet (t ex
NaCl) uttryckt i massenheten 1 u |
| 1 |
beräkningar masshalt |
a) massan
löst ämne per volymsenhet lösning ex om man löser 1,0 g NaCl i lite vatten
och späder till 0,250 dm3 blir masshalten 1,0/0,250 = 4 g/dm3 b) det lösta ämnets massa i % av lösningens totala massa |
| 1 |
beräkningar mol |
den mängd av ett ämne som
innehåller 6,02*1023
formelenheter utgör substansmängden 1 mol; 1mol av ett ämne väger så många gram som mätetalet för
formelmassan anger; ex 1mol Cu har massan 63,5gram, ½mol Cu har massan
36,75gram |
| 1 |
beräkningar molaritet |
en lösnings halt i mol/dm3 |
| 1 |
beräkningar molekylmassa |
massan av en molekyl (t ex H2O) uttryckt i
massenheten 1 u |
| 1 |
beräkningar molmassa |
massan per mol av ett ämne |
| 1 |
bindning atomjon |
bildas genom att en atom avger
eller upptar en eller flera elektroner |
| 1 |
bindning dipol |
molekyl med snedfördelad
laddning ex Hd+Cld- , H2d+Od- (vattenmolekylen är
vinklad), Nd-H3d+ (ammoniak har formen
av en tresidig pyramid med N i toppen) |
| 1 |
bindning elektronegativitet |
ett mått på atomens förmåga att
attrahera elektroner |
| 1 |
bindning intermolekylär |
mellan molekyler |
| 1 |
bindning intramolekylär |
inne i molekylen |
| 1 |
bindning jonbindning |
bildas
mellan atomer med stor skillnad i elektronegativitet; stark bindning; |
| 1 |
bindning jonförening |
bildas bl a när en metall
reagerar med en ickemetall, leder elektrisk ström i smält form och i
vattenlösning men inte i fast form; har höga smältpunkter och kokpunkter; är
fasta vid rumstemperatur; joner i en vattenlösning är hydratiserade dvs
vattenmolekyler har bundits till dem (bindningen är en jon-dipolbindning) |
| 1 |
bindning jonkristall |
bildas mellan atomer med stor
skillnad i elektronegativitet |
| 1 |
bindning kovalent |
attraktion mellan två positiva
atomkärnor och deras gemensamma elektronmoln |
| 1 |
bindning metallbindning |
attraktion mellan ett stort
antal (positiva) metalljoner och deras gemensamma (negativa) elektronmoln |
| 1 |
bindning molekylkristall |
Ämnena leder inte elektrisk
ström; bildas när två ickemetaller reagerar med varandra; har oftast låg
smältpunkt o. kokpunkt. a) polär
kovalent bindning mellan atomerna; mellan molekylerna dipol-dipol-bindning
eller vätebindning; svag till ganska stark bindning; ex H2O, NH3 b) opolär eller polär kovalent bindning mellan atomer i molekylen;
van der Waals bindning mellan molekylerna; svag bindning; ex H2 , Cl2 , CH4 |
| 1 |
bindning van der Waals |
bindning mellan molekyler med
fullt besatta elektronskal. Ökar med molekylstorleken |
| 1 |
bindning vätebindning |
mellan molekyler som innehåller
en väteatom direkt bunden till en starkt elektronegativ atom ex N,O,F; det är
en ganska stark bindning, därför har vatten och etanol relativt höga
kokpunkter |
| 1 |
gas Avogadros
lag |
lika stora volymer av olika
gaser innehåller vid samma tryck och temperatur lika många molekyler Ex: Beräkna antalet molekyler i 1ml
vätgas av 25 oC
och 101,3kPa? Molvolymen 24,5dm3/mol Lösning: Det sökta antalet
molekyler är NA*(antal mol vätgas)=6,02*1023*(volymH2/molvolymen)=2,457*1016 vätgasmolekyler |
| 1 |
gas
densitet |
densiteten för en gas med molmassan M och molvolymen VM är lika med M/VM Ex:Vilken densitet har metan vid 101,3 KPa och 25 oC. Molvolymen är då 24,5
dm3/mol.
Lösning: Molmassan för metan är 16g/mol =>Densiteten=16/24,5=0,653g/dm3 |
| 1 |
gas gaskonstanten |
R=8,31J/(mol*K) |
| 1 |
gas
gaslagen |
pV=nRT trycket anges i Pa (dvs N/m2), volymen V i m3, substansmängden n i mol, temperaturen T i Kelvin ( K=oC+273) Ex1:0,229gram
av en gas upptar volymen 148 cm3 vid temperaturen 40 oC och trycket 95,8 kPa. Vilken molmassa har gasen? Lösning: Gaslagen
pV=nRT användes x=molmassan
i g/mol, p=95800Pa, V=0,0000148m3 , n=(0,229/x)mol, R=8,31J/(mol*K) och T=(40+273) detta ger
x=42g/mol |
| 1 |
gas molvolym |
vid samma tryck och temperatur
har lika stora substansmängder av alla gaser lika stor volym (de har ju
enligt "gaslagen" samma n, p och T) |
| 1 |
gas volymförhållanden vid
kemiska reaktioner |
volymen vid reaktionen
pA(g)+qB(g)->rC(g)+sD(g) ändras på följande sätt: a)Volymen minskar om
p+q>r+s b)Volymen ökar om
p+q<r+s c)Volymen är oförändrad om
p+q=r+s |
| 1 |
ickemetaller deuterium |
tungt väte där kärnan innehåller
1 proton o. 1 neutron |
| 1 |
ickemetaller halogener |
sju valenselektroner;
reaktionsbenägenheten är mycket stor men avtar nedåt i gruppen; är
oxidationsmedel (ex om man sätter klorvatten dvs klorgas löst i vatten, till en lösning av
kaliumbromid bildas det fri brom); om man skakar ett omättat kolväte med
bromvatten Br2(aq)
så försvinner den bruna färgen hos bromvattnet; bromvatten kan sägas vara
reagens på kol-koldubbelbindningar; se även halogenalkaner |
| 1 |
ickemetaller syregruppen |
sex
valenselektroner, O och S är ickemetaller, Se och Te halvmetaller, Po metall;
Syre och S bildas föreningar med de flesta grundämnen; |
| 1 |
metaller
alkalimetaller |
en valenselektron; låg
elektronegativitet; har karakteristiska lågfärger; mycket reaktionsbenägna; reagerar häftigt m halogener och
bildar vitt salt; reagerar med vatten under kraftig energiutveckling ger H2 och basisk reaktion |
| 1 |
metaller alkaliska
jordartsmetaller |
två valenselektroner; alla utom
Be ger H2 med
vatten [Mg med varmt vatten]; reaktionsbenägenheten ökar nedåt i gruppen |
| 1 |
metaller kalksten |
löses långsamt av rinnande
kolsyrehaltigt vatten |
| 1 |
metaller lågfärg |
några korn av ett alkalisalt i
en färglös låga ger lågan en karakteristisk färg ex. LiCl karminröd, NaCl
gul, KCl och RbCl rödviolett, CsCl blåviolett. Vissa alkaliska
jordartsmetaller har lågfärg Ca gulröd, Sr o Ra karminröd och Ba grön. |
| 1 |
org. kemi alkaner |
CnH2n+2; mättade kolväten (innehåller bara enkelbindningar mellan
kolatomerna); alkan med ogrenad kolkedja har högre kokp än en med grenad
kedja; alkaner är brännbara men fö mkt lite reaktionsbenägna; svårlösliga i
vatten |
| 1 |
org. kemi alkaner nomenklatur |
a)välj ut den längsta kolkedjan
i molekylen, motsvarande alkan "stammen" ger sista delen av namnet b)numrera kolatomerna i "stammen"
med början i den ände som är närmast en förgrening c)före stamkolvätets namn anges
förgreningarnas placering och namn i bokstavsordning d) om det finns två eller flera
förgreningar av samma slag i en molekyl anges detta med grekiska
räkneord (1 mono-, 2 di-, 3 tri-, 4 tetra-, 5 penta-, 6 hexa-, 7 hepta- ...) ex 3,5 dimetyl-oktan |
| 1 |
org. kemi alkener |
CnH2n;
är omättade(innehåller en dubbelbindning) vilket medför att de kan addera
andra ämnen; om etanol upphettas med konc svavelsyra(=vattenupptagande)
bildas eten; |
| 1 |
org. kemi alkener nomenklatur |
a)välj ut den längsta ogrenade
kolkedjan i molekylen, som innehåller dubbelbindningen, motsvarande alken
"stammen" ger sista delen av
namnet b)numrera kolatomerna i "stammen"
så att kolatomerna i dubbelbindningen får så låga nummer som möjligt c)det lägsta av dessa båda nummer sätts
före alkenens namn och anger därmed dubbelbindningens läge i molekylen
d)eventuella förgreningar i molekylen och deras placering anges före den
siffra som anger dubbelbindningens läge (se nomenklatur [alkaner]) |
| 1 |
org. kemi alkyner |
om vatten får inverka på
kalciumkarbid så bildas gasen etyn; kolväten med en trippelbindning |
| 1 |
org. kemi arener |
aromatiska kolväten ex. bensen C6H6 och toluen där en
väteatom i bensen är utbytt mot en metylgrupp |
| 1 |
org. kemi cis-trans-isomeri |
i
cis-1,2-dibrometen är de "tyngre" grupperna (Br) vända åt samma
håll medan de är riktade åt motsatta håll i trans-1,2-dibrometen |
| 1 |
org. kemi cykloalkaner |
kolatomerna i ett kolväte binder varandra till slutna kedjor |
| 1 |
org. kemi diener |
kolvätemolekyler med två
dubbelbindningar ex limonen
som finns i oljan i citronskal, mentol som ingår i pepparmyntolja, karoten
det gula färgämnet i morot, vitamin A och kautschuk |
| 1 |
org. kemi halogenalkaner |
om man upphettar en alkan och en
halogen så får man en halogenalkan; har stor användning vid framställning av
andra organiska föreningar; halogenatomerna kan lätt substitueras med andra atomer eller atomgrupper; alkanernas
fluorklorderivat kallas freoner |
| 1 |
org. kemi isomer |
har samma molekylformel men
olika strukturformel; en ogrenad kolkedja är normal medan en grenad iso ex:normalbutan och isobutan |
| 1 |
org. kemi polymerisation |
vid en polymerisationsreaktion
slår sig flera likadana små molekyler samman till stora molekyler |
| 1 |
protolyter definitioner |
bas=protonmottagare,
syra=protongivare, syror och baser kallas
för protolyter |
| 1 |
reaktion ekvivalenta mängd |
De substansmängder av reaktanter och produkter som svarar mot varandra i
en kemisk reaktion |
| 1 |
reaktion formelskrivning I |
En reaktionsformel av typen C2H6+O2>CO2+H2O balanseras i tre-fyra steg a)skriv 2 framför CO2 så att C stämmer på båda sidor om pilen b)skriv sedan 3 framför H2O så att antalet H blir lika c skriv sedan 3½ framför O så att syret stämmer d
avsluta med att multiplicera alla koefficienter med talet 2 så blir resultatet 2C2H6+7O2>4CO2+6H2O |
| 1 |
reaktion produkt |
bildat ämne vid kemisk reaktion |
| 1 |
reaktion reaktant |
utgångsämne vid kemisk reaktion |
| 1 |
reaktion utfällning |
Ag+(aq)+Cl-(aq)->AgCl(s) vit;
Ba2+(aq)+SO42-(aq)->BaSO4(s) vit; Ba2+(aq)+CO32-(aq)->BaCO3(s) vit; hur skiljer man på de båda bariumsalterna? |
| 1 |
sublimering |
ett fast ämne övergår direkt
till gasform utan att först smälta (och vice versa) |
| 1 |
termokemi endoterm reaktion |
En reaktion som medför att värme
upptas, värme är en av de ingredienser som behövs för att reaktionen skall
kunna ske |
| 1 |
termokemi entalpi |
Ex: Propan
förbränns enligt formeln C3H8(g)+5O2(g)>3CO2(g)+4H2O(l); DH=-2220kJ.
Beräkna massan av det propan som man måste förbränna om man vill värma 2 kg
vatten från 0-100 grader Celsius. Vattnets specifika värmekapacitet är
4180J/(kg*K). Utgå från att all värmeenergi i lågan överföres till vattnet. Lösning: Propan har molmassan 44,1g/mol. Vattnet skall
tillföras energin 4180*2*100 Joule. Vid förbränningen avges 2220000 Joule
eller 2220000/44,1 Joule/gram. Anta att det måste förbrännas x gram,
alltså x*(2220000/44,1)=4180*2*100 dvs
x=16,6 gram propan |
| 1 |
termokemi exoterm reaktion |
En reaktion som medför att värme
avges, värme är en produkt av reaktionen |
| 1 |
termokemi specifik värmekapacitet |
Den energi som behövs för att
värma ett ämne beror på ämnets specifika värmekapacitet, på dess massa och på
temperaturförhöjningen. Detta uttrycks med formeln q=c*m*DT där c=ämnets
specifika värmekapacitet, m=ämnets massa i kg och DT=(ämnets sluttemperatur)-(begynnelsetemperatur) |
| 1 |
vatten |
har stor förmåga att ta upp och
lagra värme; kan behålla värme länge och avkyls långsamt; har hög ytspänning;
vätebindningar; tungt vatten
D2O |
| 2 |
beräkningar oxidationstal (OT) |
ett hjälpmedel; ett tal
(positivt/negativt/noll) som enligt vissa regler tilldelas varje atom eller
atomjon; Regler: a) OT för ett fritt
grundämne är noll b) OT för väte i
kemiska föreningar är oftast +I (undantag hydrider ex NaH där det är -I) c) OT för syre i kemiska föreningar är
oftast -II (undantag peroxider ex Na2O2 där det är -I) d)
summan av OT i en kemisk förening är noll
e) summan av OT i en jon är lika med jonens laddning |
| 2 |
el-kemi galvanisk cell, allmänt |
Du skall kunna a)ta fram positiv
och negativ pol b)beräkna EMK c)plocka
ut den strömdrivande reaktionen; principen för en galvanisk cell står på sid
150 i gymnasiekemi 2 |
| 2 |
el-kemi galvanisk cell,
strömdrivande reaktion |
den negativa halvcellen ger elektroner |
| 2 |
el-kemi redoxreaktion,
galvanisk cell, EMK |
Slå upp sid 90 i den grå tab.
Varje rad kan beskrivas som en galvanisk halvcell. Översta raden Li++e- Li
-3,05 Tänk dig en litiumstav
nedstoppad i en 1-molarig litiumsaltlösning. Man skriver halvcellen som Li/Li+ Potentialen i
halvcellen är -3,05V. På samma sätt rad 13 i tabellen Zn/Zn2+ -0,76V. Dessa två halvceller kan förenas i
ett galvaniskt element Li/Li+//Zn/Zn2+ Dubbelstrecket mellan
lösningarna står för en porös vägg. Den pol i elementet som är mest negativ
blir negativ pol. Zn är alltså positiv pol. Vid den negativa polen sker en
oxidation: Li>Li++e och vid den positiva polen en reduktion: Zn2++2e->Zn Tillsammans
bildar dessa båda en redoxreaktion där Li-atomerna oxideras och Zn-jonerna
reduceras. EMK är skillnaden mellan största och
minsta potential alltså -0,76 -(-3,05) = 2,29V |
| 2 |
el-kemi spänningsserien |
se gymnasiekemi 2 sid 122 eller
grå tabell sid 90 |
| 2 |
ickemetaller oxider |
oftast sura; kovalenta
bindningar; ger syror med vatten och salter med hydroxider |
| 2 |
metaller |
läs dina anteckningar |
| 2 |
metaller oxider |
oftast basiska; jonföreningar;
ger hydroxider med vatten och salter med syror |
| 2 |
org. kemi alkoholer |
se sid
72-77 i gymnasiekemi 2 och anteckningar |
| 2 |
protolyter buffertsystem |
läs om naturens buffertsystem på sid 60 i gymnasiekemi 2 |
| 2 |
protolyter hydratiserade
metalljoner |
Ex. Fe(H2O)42++H2O=Fe(OH-)(H2O)++H3O+ en lösning av ett järnsalt av en stark syra reagerar surt |
| 2 |
protolyter Ka syrakonstant |
för ättiksyrans protolys i
vatten CH3COOH + H2O=CH3COO-+H3O+ gäller vid jämvikt att
[CH3COO-][H3O+]/[CH3COOH]=Ka |
| 2 |
protolyter Kb baskonstant |
för protolys av ammoniak i
vatten NH3+H2O=NH4++OH- gäller vid jämvikt att [NH4+][OH-]/[NH3]=Kb |
| 2 |
protolyter KW protolyskonstant |
för varje vattenlösning gäller
[H][OH]=KW M2 Vid +25 oC är protolyskonstanten
lika med 1,0*10-14 M2 K ökar
med stigande temperatur; ett annat samband säger att Ka*Kb=Kw eller pKa+pKb=pKw |
| 2 |
protolyter neutralisation |
en reaktion mellan ekvivalenta mängder av en syra och en bas |
| 2 |
protolyter pH = - log[H+] |
Ex1. Beräkna
vätejonkoncentrationen för en lösning vars pH=9,2 Lösning m hj av dosa [10x] [(-)] [9.2] ger
6,31*10-10
M. Ex2.Beräkna pH för en lösning där vätejonkoncentrationen är
7,25*10-4
M. Lösning m hj av dosa [(-)] [log] [7.25] [*] [10x] [(-)] [4] ger 3,140 |
| 2 |
protolyter pOH = - log[OH-] |
beräknas på samma sätt som pH; observera att pH+pOH=14 |
| 2 |
protolyter starka |
ex HCl, HNO3, HClO4, H2SO4 och NaOH protolyseras
fullständigt när de löses i vatten |
| 2 |
protolyter svaga |
ex H Ac, och NH3 protolyseras ofullständigt när de löses i vatten |
| 2 |
protolyter syra-bas-par |
Mot
varje syra svarar en bestämd bas och tvärtom. Ex ättiksyra och
acetatjonen |
| 2 |
protolyter syrabastitrering |
se gymnasiekemi 2 sid 52-55 |
| 2 |
reaktion aktiveringsenergi |
se gymnasiekemi 2 fig 1.13 sid 12 |
| 2 |
reaktion formelskrivning II |
se oxidationstalsmetoden
gymnasiekemi 2 sid 124 |
| 2 |
reaktion hastighet |
är beroende av vilka ämnen det
är som reagerar, ämnenas koncentration, reaktionens temperatur (ju högre
desto snabbare) och om katalysator/inhibitor finns (katalysatorn påskyndar,
inhibitorn dämpar; de kan inte påverka
en "omöjlig" reaktion) |
| 2 |
reaktion jv |
för jämvikten pA+qB=rC+sD gäller
att[A]p*[B]q=N och [C]r*[D]s=T Om T/N=K så är systemet i jämvikt. Om N
ökar så blir T/N<K och reaktionen går åt höger. Om T ökar så blir
T/N>K och reaktionen går åt
vänster. |
| 2 |
reaktion jv katalysator |
en katalysator påverkar aldrig jämviktsläget |
| 2 |
reaktion jv koncentration |
för jämvikten pA+qB=rC+sD gäller
följande: Om [A] eller [B] ökar (alternativt [C] eller [D] minskar) så går
reaktionen åt höger. Om [A] eller [B] minskar (alternativt [C] eller [D]
ökar) så går reaktionen åt vänster. |
| 2 |
reaktion jv temp. |
En temperaturökning inverkar på
jämviktskonstanten för reaktionen pA(g)+qB(g)=rC(g)+sD(g) på följande sätt:
a)K avtar med stigande temperatur om reaktionen från vänster till höger är
exoterm. Jämviktsläget förskjuts åt vänster. B)K ökar med stigande temperatur
om reaktionen från vänster till höger är endoterm. Jämviktsläget förskjuts åt
höger. |
| 2 |
reaktion jv tryck |
En tryckökning genom
volymminskning inverkar på jämviktsläget för reaktionen
pA(g)+qB(g)=rC(g)+sD(g) på följande sätt: a)Reaktionen går åt höger om
p+q>r+s b)Reaktionen går åt vänster
om p+q<r+s c)Jämviktsläget är
oförändrat om p+q=r+s |
| 2 |
salter egenskaper |
jonföreningar (se bindning); |
| 2 |
salter framställning |
Generellt vid reaktion mellan
ett surt och ett basiskt ämne, genom utfällning och vid reaktion mellan en
metall och en syra. Läs sid70 i
gymnasiekemi 2 så får du bra exempel. |
| 2 |
salter löslighet |
i polära lösningsmedel varierar
lösligheten; i opolära lösningsmedel är de oftast mycket svårlösliga; de
flesta metallsalter är mer eller mindre svårlösliga i vatten. Följande salter
är lättlösliga: a)nitrater b)natrium-,
kalium- och ammoniumsalter
c)halogenider (ej Ag- och Pb-halogenider) d)sulfater (ej sulfater av Pb och alkaliska jordartsmetaller) e)de flesta acetater |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|