|
|
Var ligger skogsområdet ? |
Land och ev. Delstat (gäller bara USA)
 |
Kommun
|
Skolans namn
|
Din email-adress (endast registrering; publiceras ej)
|
|
Beskrivning av skogsområdet |
Månad då undersökningen äger rum
|
Allmän beskrivning av skogsområdet (inkl. områdets namn)
(Ett skogsområde som består av en enda trädart - monokultur - är mer sårbart än en skog med olika slags träd.
Barrträd kan klara sig bra på mager mark. Lövträd behöver ha näringsrikare mark.
Om det finns några lövträd tillsammans med barrträden då blir jorden mindre sur och mer hälsosam.
Lövträdens förna innehåller mer näring än vad barrträdens förna gör.
Ett skogsområde på plan mark har bättre förmåga att behålla vatten och näringsämnen än ett område som sluttar
eller är kuperat. Å andra sidan kan cirkulationen eller genomströmningen av näringsämnen vara sämre på plan mark. |
|
ex. Olika sorters lövträd (eng. Mixed broadleaves) / Blandskog av barr- och lövträd (eng. Mixed broadleaves and conifers) / Olika sorters barrträd (eng. Mixed conifers) / Monokultur av lövträd (eng. Monoculture of broadleaves) / Monokultur av barrträd (eng.Monoculture of conifers)
Plant skogsområde (eng. Flat area) / Kuperat skogsområde (eng. Hilly area) / Sluttning (eng. Inclined area) |
Skogsområdets skötsel
Ett välskött skogsområde är mer motståndskraftigt mot naturlig och av människan
orsakad stress än ett försummat skogsområde eller en urskog. |
|
|
|
Dominerande växter i fältskiktet
Fältskiktet är mer dynamiskt än vad trädskiktet är. Full mognad nås tidigare. Livslängden är kortare. Beroendet av
omvärlds faktorer som pH och nitrat, ser ut att vara mycket större. Döda växter under påverkade träd är en
varningssignal. |
|
|
Dominerande trädart
|
Färgförändringar hos träd
De mest typiska tecknen på försämrad tillväxt eller stress hos ett träd visar sig genom att barren eller löven strax
under trädets topp får färgförändringar.
Att toppen blir grön är karakteristiskt för skadade växter som ofta reagerar genom en ökad aktivitet i de
reproducerande delarna och en ökad frösättning.
Träd som står nära vägar får ibland pga avgaser från trafiken en karakteristisk brunfärgning i nedre delen av
trädkronan. Gradvis kommer löv/barr att lossna följt av en tydlig avlövning.
|
- Inga färgförändringar (eng. None)
- Enstaka färgförändringar (eng. Some)
- Färgförändringar överallt (eng. Widespread)
|
|
Avlövning / Kronutglesning
Kronutglesning är egentligen en naturlig process. Det börjar ofta i nedre delen av breder ut sig uppåt och utåt
i trädets krona.
Kronutglesning i trädtoppen tyder på att vind- transporterade luftföroreningar är orsaken. Särskilt vanligt hos
äldre och försvagade träd.
Kronutglesning i en lucka, strax under trädtoppen är speciellt vanligt hos träd som höjer sig över "krontaket".
Orsaken är ofta vindburna luftföroreningar.
|
- Nedre delen av trädkronan saknar löv/barr - bottenlös. (eng. At bottom of tree crown - bottomless)
- Toppen av trädkronan saknar löv/barr - topplös. (eng. At top of tree crown - topless)
- En 'lucka' under toppen av trädkronan saknar löv/barr (eng. Mostly below the top - window-type)
- Ingen anmärkningsvärd avlövning (eng. None)
- Avlöving överallt (eng. Widespread)
|
Möjliga miljöfaktorer
Luftföroreningar drabbar våra skogar i form av gaser och partikelnedfall vid torr väderlek. Ej trädbeväxta
kogsområden ser ut att vara mindre påverkade.Effekten av nedfallet beror på en rad omständigheter tex trädens
angrepp, markens beskaffenhet, växtlighet och surhetsgrad.
|
- Insektsangrepp (eng. Attack of insects)
- Sur jord (eng. Bleached soil - podzol)
- Klängväxter (eng. Clinging plants)
- Närhet till bebyggt område (eng. Close to urban area)
- Skador på knoppar, skott och grenar (eng. Damages to buds, shoots, twigs)
- Frostskador (eng. Damages by frost)
- Skador på trädstam (eng. Damages on tree trunk)
- Erosion (eng. Erosion)
- Svamp angrepp (eng. Fungus infection)
- Betning (eng. Grazing)
- Näringsbrist (eng. Nutrient deficiency)
- Övergödning (eng. Over-fertilization)
- Rökplym (eng. Plume of smoke near by)
- Luftförorening (eng. Probably air pollution)
- Väder och vind (eng. Temperature & wind)
- Trafik led i närheten (eng. Traffic route near by)
- Vattensjukt område (eng. Waterlogged area)
- Ej känd stressfaktor (eng. Not known)
|
|
Jordens beskaffenhet
Jorden och den underliggande berggrunden från vilken jorden härstammar är nära besläktade med varandra. Båda innehåller ett förråd av vatten och mineralämnen - nödvändiga för organismers uppehälle i ekosystemet. Det är här som växternas rötter hittar föreningar av järn, kalcium, magnesium och andra grundämnen - nödvändiga för tillväxt och utveckling. Frånvaron eller ett eventuellt överskott av dessa eller andra grundämnen kan få drastiska konsekvenser för ekosystemets organismer.
Jord har genom vittring och erosion sitt ursprung från det geologiska materialet. Vatten och luft fyller utrymmet mellan jordens partiklar. Oräkneliga mikroorganismer, framför allt bakterier och svampar, bryter ned döda organismer och blandar de organiska rest-ämnena med sand, slam, lera och vatten till det som vi i vardagslag kallar jord.
Ta bort det skyddande växt-täcket. Gräv i jorden så att du får en uppfattning om hur jorden ser ut i din skog - jordprofil (?) Ta ett jordprov från det översta jordlagret - stoppa det i en plastpåse el.dyl. och ta med det till skolans laboratorium för analys senare.
Beskriv jorden, jordprofilen, innehåll och beskaffenhet.
|
Jordens pH
Om pH är över 7 finns det en risk att jorden är alkalisk (basisk), om pH är runt 7 är jorden neutral, om pH är under 7 finns det risk att jorden är försurad.
Ändringar i jordens syrabas-balans följs av flera andra kemiska och biologiska förändringar.
|
- Väg upp 1,5 g färsk jord och placera den i en behållare.
- Tillsätt 20 ml destillerat vatten och skaka behållaren då och då under cirka 30 min.
- Mät pH i behållaren när jorden har sedimenterat.
- Rapportera pH-värdet
|
Vattenhalt i jorden (%)
(Ett jordprov innehåller vatten, organiskt material, sand - mineraler - och luft. För mycket vatten kan innebära att marken är sumpig eller vattensjuk.) |
- Väg en tom degel.
- Placera 5,0 gram färsk jord i den vägda degeln.
- Låt jorden torka minst 6 h i en värmeugn (+105oC).
- Täck degeln med ett lock efter torkningen och låt den anta rumstemperatur igen.
- Väg igen (degel+torkad jord)
| degelns massa |
g |
| degel+färsk jord |
g |
| färsk jord (f) |
g |
| degel+torkad jord |
g |
| torkad jord (d) |
g |
Vattenhalt
100*(f-d)/f |
% | |
| |
Organisk halt i jorden (%)
(Låg halt organiska ämnen är ett tecken på näringsbrist (gör gärna en jämförande analys av ett annat jordprov). |
- Använd den torkade jorden från analysen ovan..
- Värm upp degeln till +600oC med en brännare tills bara sand återstår.. iaktta färgförändringar under förbränningen.
- Täck degeln efter bränningen och låt den anta rumstemperatur igen.
- Väg igen 'degel+sand'.
| degel+sand |
g |
| sand (s) |
g |
Organisk halt
100*(d-s)/f |
% |
Sandhalt
100*s/f |
%
| |
| |
Rapportera jordens innehåll av vatten + organiska ämnen + sand (t.ex. 35% + 44% +21%)
|
| | |